Translate

måndag 26 maj 2014

EU kvalet


@PBR_81 EU har problem eller är det kanske vi som har det? När rasistpartier, låt oss inte linda in det, är på frammarsch. Det är nästan så man hör nazismens stövelklamp från förra seklet tåga genom Europa. Men varför? Är vi verkligen så korkade, vi människor? Har vi ingenting lärt oss från historien? Är vi så outbildade, trångsynta och blinda att vi inte förstår att rasism och krig är synonymer? Kanske...

Jag hoppas att detta ändå blir vändningen. Då Europa tar sig samman och verkligen studerar problemen så vi kan finna en gemensam lösning. EU som sådant har kanske förmycket makt men samtidigt för lite inflytande? Personligen tror jag ju att en europeisk basinkomst skulle mildra problemen. Då skulle människor inte behöva tigga, för det är jag övertygad om att ingen vill. Läs gärna mer om min syn på basinkomst här. Sen måste man nog mer slå vakt om det de olika länderna har och mätta den inhemska marknaden först, innan man importerar samma varor som man redan tillverkar. Man behöver inte vara politiker för att se att exempelvis svenska bönder är missnöjda, eftersom dem inte känner att de kan konkurera med livsmedel och grödor av lägre kvalitet till lägre priser. Jag tror man måste prismärka varor på ett annat sätt i framtiden så att man verkligen tjänar på att hålla sig till reglerna inte fuska med kvalitet. Det får inte vara billigare att köpa importerad mat som färdats hundratals mil från butiken än att köpa det som den lokala bonden har odlat ett stenkast bort. Konsumenter tar ett större ansvar idag, det måste också ställas mycket hårdare krav på producenter. Dålig mat, fullproppad med antibiotika och dålig djurvård ska vara så dyrt att sälja, så kostsamt att det inte kan löna sig att tillverka. Miljön måste vi också värna om tillsammans finna nya sätt att driva våra maskiner som inte utarmar och förstör den enda jord vi har. Här måste vi samsas och leva tillsammans även om vi aldrig kan älska alla, så måste vi iallafall samexistera.

Vi måste alla lära oss att invandring inte är ett problem utan en tillgång. En människa är aldrig en kostnad utan ny möjlighet till blomstrande utveckling. När människor trivs så bidrar dem till samhället på ett konstruktivt sätt, när dem vantrivs så krigar dem och gnäller om allt, så vi måste trivas inte kivas. Immigranter eller flyktingar tar inte arbeten, det är vårt bortskämda samhälle som skapat begrepp som ekonomisk lönsamhet, hög produktion av varor som sänkt lönerna så mycket att bara dem som är mest desperata eller arbetsvilliga jobbar för väldigt liten ersättning, något som de flesta rikare bortskämda européer inte skulle kunna tänka sig. Så lägg inte skulden på dem som verkligen vill jobba till varje pris även om det är skamligt lågt. Tacka dem istället för att de gör jobben som ingen annan längre vill göra, så att vi kan få vårat kaffe, vi kan äta våra pizzor och åka i våra taxibilar. Äta vårt billiga kött och ligga i våra mjuka sängar. Vi måste blir bättre på att ta tillvara människors kompetenser vi är alla olika och det är bra, men alla känner sig inte behövda. Unga, långtidssjukskrivna, nyanlända får ibland kämpa väldigt hårt för att komma in eller tillbaka till arbetsmarknaden. Vi måste hitta nya vägar för att människor ska kunna komma tillbaka, det är 2014 nu vägarna finns, men vi har misslyckats med att medla kunskaperna om dem.

Många människor i Europa har uttryckt sitt missnöje på det enda sättet de kan med hat för att de känner sig dåligt behandlade av sina regeringar och arbetsgivare. Vi måste lära oss att systemet skapar inte oss vi skapar systemet, det här är vårt fel och vi är dem enda som kan vända på det. Det finns bara en väg att gå, det är tillsammans. Ingen föds rasist man blir det när man har glömt att älska andra människor och se människor som just människor oavsett etnicitet, läggning eller religion. Den starka antirasistiska vågen är viktig för jämställdhet, miljön, enigheten, men låt oss inte glömma att även rasisterna spelar en viktig roll. De väcker oss nu till att verkligen diskutera de frågor som kräver en lösning. Men vi måste tänka på hur mycket vi har och hur lite av det vi egentligen behöver för att överleva och många av dem som ber om hjälp inte har något av det. Pengar har vi uppenbarligen gott om, det är bara fördelningen som är fruktansvärt fel. Vi måste hitta en human lösning med mindre ekonomi och mera hjärta. Gör vi det så dör rasismen dvs. hatet tids nog. Men det finns bara en väg, tillsammans. Ska vi gå...


#rasism #EU #val #kval #sverige #tiggeri #europa #jämställdhet #tillsammans

måndag 3 februari 2014

Den falnande OS glansen

@PBR_81

OS är något väldigt speciellt för mig, en känsla av att allt är möjligt om man bara satsar tillräckligt hårt. OS är mycket mer än bara sport, intressanta levnadsöden med kämpande människor som offrat så mycket för att nå sina mål. För många är det en seger att ens deltaga i OS. Länder där kvinnor inte har några direkta rättigheter kan nuförtiden faktiskt skicka aktiva som tävlar om medaljer med de absolut bästa i världen, även om de i sina hemländer kanske inte ens får köra bil. Tävlingar där alla kan mötas och kämpa oavsett kön, ras eller läggning. För mig handlar OS faktiskt mera om människoöden än tävlingsmomenten i sig. Att elden har hållits i liv i så många år och fått människor från stridande länder att ändå vara tillsammans, bo sida vid sida i en OS-by och att åtminstone där och då mötas som medmänniskor inte fiender. Det är vackert men det är så mycket runt OS som inte är vackert, så för många brinner nog inte elden lika starkt längre. Även om OS inte ska handla om pengar och politik så går det inte att komma ifrån.

I Sverige har OS, tills nu, sänts av SVT, en publicservice kanal som alla i Sverige med TV faktiskt kan se. Även om man inte har en TV, så kan man se det mesta gratis från SVTplay på internet. Men nu har en reklamkanal fått rättigheterna och OS blir inte för alla längre. Även om MTG kanske gör okej ifrån sig, så har OS alltid varit reklamfritt för oss svenskar, visst sponsorlogos har svept förbi i början och slutet på sändningar men ändå inga avbrott mitt i. Nu blir allt söndertrasat av reklampauser, den tid som förut lades på intressanta bakgrundsdokumentärer tas nu istället upp av reklam för diverse spelbolag, det känns sorgligt att istället för kvalitetstv få reklamtv. Jag tycker det är oerhört synd att IOK (Internationella Olympiska kommittén) har sålt ut sig och det innebär att kvaliteten på sändningarna försämras för tittarna. Det blir färre timmar OS i rutan än vad SVT producerade under London OS 2012. Små sporter som närmast bara får i tvrutan under OS kommer förmodligen att helt väljas bort för bredare sporter. För mig är de små sporterna ändå lite av charmen som nu kommer att gå förlorad. När nu SVT finns som ett seriösare alternativ med ordentlig journalistik där man kan få en bättre sportupplevelse utan sönderhackande reklam så ska man naturligtvis välja det alternativet, även om de inte kan betala lika mycket så borde kvalitet gå före IOKs girighet.

Inte för att jag egentligen är förvånad, tror det var i sommar OS i Atlanta 1996 då folk började klaga över att de inte kunde se löparen med den olympiska elden föras fram längs gatorna, eftersom den var i skymundan bakom alla stora reklamskyltar för bland annat Coca-cola och McDonalds. Produkter som jag överhuvudtaget inte förknippar med idrott. Under OS i London 2012 ville McDonalds ha ensamrätt på att sälja pommes frites i området, britterna lyckades med nöd och näppe rädda nationalrätten Fish and chips. Reklam får inte förekomma på OS arenor och de aktivas kläder men med all reklam runt om så märks det hur uppköpta de faktiskt är. Det är som att den gula OS ringen har fått en ny innebörd, den är gul som guldet den giriga OS draken roffar åt sig allt glupskare.

Med tanke på den medmänskliga anda som OS står för, så borde man inte ha spelen i länder som så tydligt bryter mot de mänskliga rättigheterna. Berlin under sommarOS 1936 i Nazisttyskland, var inget annat än Hitlers propagandaförsök att visa upp Tysklands  överlägsenhet. SommarOS i Peking 2008, i ett förtryckande Kina där ingen får tala fritt och dem som tycker annat än kommunistregimen fängslas och där västerländska journalister knappt får vistas. Nu senast vinterOS i Sotji, ett korrupt Ryssland där över 50 000 tals arbetare inte fick betalt för att bygga arenorna, de som ens vågade fråga om rimlig betalning misshandlas. Gästarbetare jagades ur landet, de flesta med mindre betalt än de blivit lovade och många helt utan betalning. Ryssland där det nyligen har antagits en lag mot homosexuallitet. Det känns som om den svarta OS ringen numera står för OS svarta historia, eller de svarta ringarna som borde finnas runt de ansvarigas giriga ögon. När människor utnyttjas på ett fruktansvärt sätt och glädjen inför OS fastnar som en besvärlig klump i halsen, som man inte riktigt kan bli kvitt. För ju vackrare och större arenorna är, ju mera lidande och sorg har det inneburit för folket. OS ska inte vara politiskt visst, men vad sänder man för signaler när man ger OS till länder, som ganska troligt kommer att utnyttja människor till bristningsgränsen. Då det bara handlar om ett maktspektakel av pompa och ståt för att visa upp sig, när fattigdomen bara stiger och människor får slita som slavar. Jag är rädd att OS i Rio kommer att bli lika hemskt från ett mänskligt perspektiv, hafsigt byggda arenor av ett land vars infrastruktur inte klarar av det.

Jag är tveksam till att OS överhuvudtaget ska åka runt från land till land, det är få länder som överhuvudtaget har råd att ha OS längre. Ett litet välfärdsland som Sverige kommer aldrig mera ha råd med OS om det fortsätter på samma sätt. Vinter OS i Sotji har kostat cirka 330 miljarder kronor vilket gör det till det dyraste någonsin, en anledning är förmodligen omfattande korruption. Sommar OS i Peking 2008  kostade ”bara” ca 250 miljarder kronor och då är sommar OS också ett större arrangemang än vinter OS. Det är som om den röda OS ringen nu inte är något annat än blod från alla blodspengar som de rika suger ut folket på och inte i idrottens namn utan i sina egna.  


Mitt lilla förslag låter väl som en galen utopi men kanske borde man bygga permanenta OS anläggningar, dit man återkommer vartannat år. Ett för sommarspel och ett för vinterspel. Någonstans på internationell mark. Kanske en övärld för sommarspelen och en isvärld för vinterspelen. Finansierade bland annat med äkta OS produkter, låt OS få tillbaka sin identitet fritt från yttre multinationella företag som finansiärer. Produkter som IOK äger och tillverkar, skor, träningskläder, träningsutrustning, nyttig mat som verkligen är bra för kroppen. Varför inte också dra in pengar på träningsläger för ungdomar och vanliga motionärer, på träningsarenor med fd elitidrottare som tränare? Sen kan alla OS länder hjälpa till att finansiera byggena, för med över 200 nationer så borde det bli lättare att samla ihop 300 miljarder tillsammans. Bygg storslagna arenor som håller, med mindre upp piffningar till varje nytt OS. Vore det inte vackert? En nationsfri ö eller isvärld dit de aktiva kommer för att mötas och tävla. Där de inte behöver känna rädsla eller förtryck för att deras land är i konflikt med värdlandet. För att OS råkar anordnas i ett land där kvinnor inte har några rättigheter. För att de är födda med en etnicitet som är förtryckt av en viss regim eller för att de älskar någon av samma kön vilket inte är lagligt i värdlandet. Utan att de istället möts på OS mark, där de kan känna sig trygga och ladda upp för sitt livs viktigaste tävling. Med sådana arenor på internationell mark tror jag att OS blir vad det borde vara, helt fritt från politik. En gemensam strävan för att skapa en tävling där alla politiska, religiösa, etniska och sexuella gränser suddas ut och alla möts som likar. Då skulle OS elden kunna brinna igen med förnyad kraft och kanske tränga bort mörkret som alltmer tätnar kring OS idealen. Hur nu allt det här skulle kunna genomföras i praktiken är en annan sak, men i teorin så låter det väl underbart?


#OS #Sotji #korruption #ryssland #kina #peking #utopi #OSprodukter

torsdag 16 januari 2014

Varför Basinkomst?

@PBR_81

Jag tror att vi får acceptera att det inte finns arbeten åt alla i västvärlden, iallafall inte meningsfulla sysslor som gör att alla kan överleva på en dräglig nivå. Arbetslösheten bara stiger då tillverkningen av de flesta varor flyttas till låglöneländer där människor sliter som slavar för att massproducera så mycket som möjligt så fort som möjligt, till löner som knappt ger dem mat för dagen. Detta försämrar kvaliteten på både varor och människors livssituationer. Vi lever i ett slit och slängsamhälle där alla på lång sikt är förlorare. Frågan om medborgarlön är ständigt aktuell, men hur ska man kunna genomföra det?
Här följer några av mina tankar på förändringar som man skulle kunna göra, kanske främst i ett relativt litet land som Sverige men det kanske även är möjligt i andra länder.

Jag tror att  en medborgarlön skulle förbättra både folkhälsan och utbildningsnivån markant. När jag skriver medborgarlön, så menar jag inte riktigt att man ska få en ersättning utan någrasomhelst förpliktelser, men grundtanken är att i princip hela bidragssystemet ska slopas. När vi inte längre tvingas leva under den ständiga ekonomiska stressen, där vi tvingas söka och hitta jobb som vi tar för att överleva ekonomiskt, fast de inte alls är lämpliga för oss och vår psykiska ohälsa ökar, kan vi istället ta oss tid att hitta ett riktigt arbete, som vi brinner för och verkligen kan trivas med långsiktigt och där vi verkligen kan använda vår fulla potential. Jag tror med andra ord att man även kan slopa arbetsförmedlingen och försäkringskassan om man inför medborgarlön. Vi kan fortsätta att utbilda oss, jag ser även medborgarlönen som en ren ersättning för csn-lån.
Viktiga ideella organisationer skulle kunna växa sig starkare då man har den ekonomiska tryggheten att satsa på sitt kall även om det inte ger någon direkt kortsiktig avkastning, detta skulle även underlätta när det gäller konstnärliga arbeten. Jag tror att vi på ett helt annat sätt och mera otvunget kan bidra till samhället om vi har medborgarlönen som en grundtrygghet, och det tror jag behövs för att skapa ett bättre samhälle.

Säg att grundbasinkomsten exempelvis gör det möjligt till boende i hyresrätt, kostnader för el och mat och andra grundutgifter, ett slags existensminimum beräknat på hur samhället ser ut idag, möjligt att det på något sätt måste vara kommunbaserat. Jag tror att basinkomst skulle skapa ett samhälle med färre utbrända. Om man ger baslönen till alla dem som inte har någon inkomst från ett arbete eller en låg sådan som ligger under, ska vi säga, 30 000 - 35 000 kronor i månaden efter skatt. Människor som idag jobbar sönder sig både psykiskt och fysiskt skulle kunna gå ner i tid och kanske jobba tim eller halvtid istället för heltid och övertid, men ändå ha en god möjlighet att försörja sig. 6 timmars arbetsdag skulle också kunna fungera bra som ett kompliment till basinkomsten. Företag skulle kunna anställa flera till en lägre kostnad och få en personal som mår bättre och håller längre. De som tjänar mer än 35 000 i månaden efter skatt, behöver ju ingen basinkomst eftersom de med den inkomsten i allafall borde ha en ganska god ekonomi. Att också grundbasinkomsten sänks ju närmare man kommer gränsen på låt oss säga 35 000 kr, alltså om grundbasinkomsten som högst skulle vara låt oss säga bara för att ha ett exempel 10 000 kr så skulle någon som tjänar 29 000 efter skatt alltså istället för 10 000 få 6000. Men tjänar man då någonting på en löneförhöjning om man har en lön som ligger mellan 20 000 och 30 000? Jo om du längre fram skulle förlora jobbet och skulle få 80% av din lön från A-kassan så får du om du tidigare hade en lön på 20 000 ut 16 000 + 10 000 (BI) = 26000 har du istället en lön på 25 000 och BI med 5 000 så får du med 80% 20 000 + 10 000 i BI ändå 30 000. Så BI skulle fungera som en slags inkomstförsäkring om man ligger mellan 20 000 och 30 000 i lön. Man borde också införa ett lönetak på 100 000 kronor i månaden för kommunalt och statligt anställda. Inom den privata sfären borde lönerna beskattas på så sätt att man som anställd inte kan tjäna mera än 100 000 efter skatt. 

En form av övrig bidragsenhet skulle kunna finnas kvar. För dem som tillexempel pga sjukdom eller något annat skäl skulle behöva extra bidrag till något. Tänkte även att dömda brottslingar får sin basinkomst fryst eftersom de inte ska kunna sitta i fängelse och bara låta basinkomsten på kontot växa. De ska kunna få bidrag för sina fasta utgifter såsom hyra från den övriga bidragsenheten. 

Jag skrev tidigare ett inlägg om övervikt (klicka på ordet övervikt för att komma till det inlägget) och vill bygga vidare lite på den tanken. Då de båda inläggen är nära sammanflätade så läs det för att tillfullo förstå vad detta handlar om.
Jag tycker att en basinkomst bör ligga på en grundnivå utöver den kan en slags hälsobonus ges till de som verkligen gör aktiva försök att ta hand om sin hälsa. Avsaknaden av den hälsomedvetenheten kostar faktiskt samhället uppemot 100 miljarder varje år.
Låt oss säga att grundkravet för medborgarlön är att man är svensk medborgare och inte missbrukar skadliga mängder alkohol, narkotika, tobak eller lider av ett matmissbruk. Dessa missbrukare oavsett vad de missbrukar som pga sitt beroende aldrig skulle klara att leva på basnivån av medborgarlönen måste få hjälp på ett behandlingshem där de kan bli kvitt sitt missbruk långsiktigt för samhället ska inte behöva finansiera ett långvarit missbruk. Om man lever ett hälsosamt liv, så ökar man inte vårdkostnaderna för samhället och har möjlighet till hölsobonus på sin medborgarlön. Detta bygger på mitt resonemang från det tidigare inlägget om fetma (klicka på hyperlänken för att komma dit), att man sänker priserna på frukt och grönt, samt inför sockerskatt för onyttig mat och inför statliga träningsanläggningar. Tanken är att man ska tjäna på att ta hand om sin kropp, att på något sätt hålla sig i form. Övervikten är kostsam och om man genom en hälsobonus på sin medborgarlön kan få folk att både få råd att leva sundare och ge dem en belöning om de gör det, så styr man allt i en hälsosammare riktning. Hur man nu skulle mäta om folk verkligen lever sundare är en annan fråga. Har ni fler förslag på det så lämna dem gärna som kommentarer. Men låt oss säga att vi inför någon slags motbok när det gäller alkohol. Alkoholmissbruket i Sverige kostar samhället ca 45 miljarder per år, kostnader som jag tror skulle minska markant om det återinfördes motbok. Om man inte köper upp hela innehållet i sin motbok så får man den återstående summan i hälsobonus. Låt oss bara för att ha en exempelsiffra säga 750 kronor, köper man något för 200 under månaden så får man alltså 550 i hälsobonus, köper man ingen alkohol alls så får man ut 750 och köper man för 750 så får man 0. Hälsobonusen betalas alltså ut månaden efter. Ett annat exempel där man skulle kunna få hälsobonus skulle kunna vara att man är på sitt gym, simhall eller idrottsförening minst 8 gånger i månaden. Man ser det då när man dragit kortet i kortläsaren, vilket de flesta gym nu har vilket skulle vara standard på det jag kallar statliga gym, se inlägget om övervikt. Varför inte införa hälsoundersökningar där man kan kontrollera att man är i bra form om man nu föredrar löpning eller andra aktiviteter som inte registreras lika lätt. En annan motbok kan gälla för tobaksanvändning/snusanvändning där man också får möjlighet till hälsobonus på liknande sätt som jag beskrev för alkohol. Låt oss säga basinkomsten (existensminimum) +  träning (normalvikt) + hälsobonus efter motbok (alkohol) + hälsobonus efter motbok (tobak/snus) ger en basinkomst med hälsobonus som man kan leva på ganska bra om man inte har alltför dyra vanor. Hade tänkt att hälsobonusen kan ges till alla oavsett om man har en lön över 35 000 eller inte.

Skriv gärna på uppropet för basinkomst i EU;
https://avaaz.org/en/petition/our_chance_to_end_poverty/

Något du tycker är uppåt väggarna fel, eller något jag har glömt? Kommentera gärna så kanske jag skriver om lite. 


#medborgarlön #basinkomst #BI #hälsobonus #jobb #arbeten #västvärlden #folkhälsan #csn #träning #motbok #alkohol #tobak #bidragssystemet #löner #sextimmarsvecka

måndag 30 december 2013

Den kostsamma övervikten och hur man kan bekämpa den

@PBR_81

Den kostsamma övervikten och hur man kan bekämpa den

Nästan halva Sveriges befolkning är överviktig, denna övervikt kostar samhället lågt räknat över 25 miljarder per år. Det blir bland annat ökande kostnader för vården och psykiatrin. Man måste verkligen förändra den siffran markant, för kostnaden bara ökar och då är det naturligtvis inte bara i kronor utan också i människoliv. Varje människa har ett eget ansvar att hålla både kroppen och knoppen i trim, men samhället i stort måste också ta sitt ansvar och förändras så att folket verkligen har möjlighet att ta det ansvaret. De styrande har ett ansvar som de ännu inte har tagit. Övervikt och fetma ses inte som en sjukdom endast som ett ökat risktillstånd.

Jag har själv varit överviktig, vägt över 20 kilo mer än jag borde. Det var en depression som gjorde att jag gick upp i vikt under några år. Men jag vände det, helt på egen hand, utan stöd eller hjälp från någon annan, det var bara jag själv och min tjurskalliga envishet som gjorde det. Jag promenerade en mil i sträck, sex dagar i veckan i princip helt utan undantag. Jag slutade med skräpmat över en natt, slängde alla chips, kakor, godis, läsk och annat som fanns kvar i lägenheten. Så jag gick bokstavligt talat ner 30 kilo på ett halvår.

Jag vet att inte alla klarar det jag gjorde, det finns en massa faktorer som kan försvåra ett sådant projekt. Jag hade inga vänner eller familj som jag behövde ta hänsyn till, var också arbetslös under perioden, så jag behövde inte ta mig tiden, för tid var det enda jag hade i livet. Men att ha en stöttande familj, en förstående partner, påhejande vänner och jobb i en sådan situation borde ju egentligen vara en fördel. Om nu jag som inte hade någon annan än mig själv, klarade en ganska stor viktminskning helt på egen hand, utan något gymkort eller något medlemskap i någon viktminskningsorganisation, så borde människor med mycket mindre järnvilja än mig klara det på åtminstone den dubbla tiden med något slags stöd. Därför har jag svårt att imponeras eller motiveras av kändisar som fått hjälp av en personlig tränare och tappat 20 kilo på ett år. Man behöver inte satsa tusentals kronor på olika preparat, bantningskurer eller gymkort, jag vet att det faktiskt räcker med att gå. Sen är det inte fel att träna på gym, tvärtom men det är inte alltid man har råd med det. Men att gå klara de flesta av oss.

Forskning brukar visa att övervikt och fetma är en klassfråga och det stämmer nog i viss mån. Med högre utbildningsnivå kommer förståelsen för träning och kostlära. Men det är ju också ett välfärdsproblem. Det finns många fattiga länder i Afrika och Asien med mycket lägre generell utbildningsnivå än i västvärlden som ändå har en mycket lägre andel överviktiga. I något rikare länder har dessa länders fattiga, råd att köpa mat och när då skräpmaten är billigast så har de inte någon direkt möjlighet att köpa något annat än den onyttiga maten. Men att träna är också en motivationsfråga, det behöver inte kosta så mycket. Ta på ett par skor och gå ut och promenera, man behöver som sagt inte ha ett dyrt gymkort eller gå med i någon viktminskningsorganisation. Om man verkligen vill gå ner i vikt så kan man klara det helt på egen hand, jag vet, jag har gjort det själv. Det kan alla göra oavsett om man har ett fett bankkonto eller är arbetslös och tvingas gå till socialen. Men samhället måste vidta åtgärder som kan höja individernas personliga motivation, för det är samhällets skyldighet att hjälpa dem som inte klarar det lika lätt på egen hand.

Vad kan man då göra och hur? Det måste naturligtvis till en långsiktig satsning men på sikt går det att spara miljarder. Ett större hälsotänk måste ut i samhället, riktlinjerna måste komma från staten och vara lagar istället för riktlinjer. Vi måste göra skräpmat dyrare och nyttig mat billigare, slopa moms på frukt och grönt är en bra början. Kanske också en sockerskatt som vissa länder redan har infört? Men det måste nog till en rejäl höjning närmare en femtioprocentig för att den ska ha någon verkan, då tror jag i alla fall att man kan skapa en förebyggande effekt.
Man gör ett medvetet val, man måste inte köpa godis och skräpmat, det är skadligt för både individen och samhället. Ett abnormt sötsug är sjukligt och de som har ett sådant borde få vård, behandlingshem där man i första hand genom träning, terapi och dietisthjälp får hjälp att bli fri från sin sjukdom, mediciner och operationer ska endast användas i nödfall.  
De som producerar och tillverkar onyttig skräpmat, godis och liknande produkter ska också skattas hårt, naturligtvis hårdare än de som köper varorna. Dessa företag är ju de största bovarna, så om de överhuvudtaget ska bedriva fortsatt tillverkning och försäljning av sådana varor får de betala för de ständigt ökade kostnader som dessa skapar, en slags straffskatt som på något sätt måste baseras på deras försäljning av de varorna.

Man måste lägga om vården fullständigt, skapa ett helhetstänkande där psykologer samarbetar nära med personliga tränare och dietister och mera tar avstånd från quickfixs som medicinering och KBT. Jag menar inte att all medicin ska försvinna, för i vissa fall kan det faktiskt hjälpa, men att man i övervägande grad skriver ut träning som medicin när det handlar om exempelvis depressioner istället för piller. Varför jag just nämner depression i ett inlägg om övervikt är för att en depression ofta kan leda till övervikt och tvärt om. Jag vet att träningsmetoden iallafall fungerade för mig. Under en period i livet tog jag fyra, fem olika mediciner mot depression och vissa bara för att dämpa de negativa bieffekterna av andra mediciner. Jag tog även reumatiska mediciner för att dämpa min reumatiska värk. Men jag märkte att om jag tränade regelbundet på gym några gånger i veckan blev jag helt fri från alla mina mediciner. Det gäller naturligtvis inte för alla och inte alla sorters mediciner, men jag tror att man om det fanns ett fungerande samarbete mellan vården och olika träningsorganisationer så skulle man kunna minska medicinutskrifter med över 50 % åtminstone inom det antidepressiva planet. Jag tror att träning i nära samarbete med psykoterapi och dietister skapar friskare människor både fysiskt och psykiskt.

Som en förebyggande åtgärd kan man också ge alla medborgare tillgång till ett slags statligt eller kommunalt finansierat (med statligt stöd) gym, där man får träna utan att betala någon månadsavgift. En modell som många gymkedjor har idag är billigare expressgym, som den största delen av sin öppna tid är helt obemannat, man kommer och går genom att dra sitt medlemskort. En liknande variant skulle kunna finnas i statlig regi.
En annan sak man kan göra är att bygga flera utegym, varför inte göra det i anslutning till lekplatser för barn, så att barnen kan leka och föräldrar träna tillsammans. Sen kan man också ha fler motionsspår med träningsstationer en slags hinderbanor, en trend som bara ökar, där man springer någon kilometer och sen tar sig igenom en slags station och sen kan man springa vidare. Det är något som varje kommun borde ha. På skolor borde det också finnas utegym där eleverna som känner sig för stora för lekplatser med gungor och rutschkanor, varför inte ha möjlighet till armgång och boxningssäckar?

En annan morot för ökad träning skulle vara en slags extrapeng för dem som håller sig i form. Mer om det i inlägget om medborgarlön, klicka på de understrukna orden för att komma till det inlägget.


Lite idéer från mig, kommentera gärna och dela era egna idéer.


#övervikt #fetma #medborgarlön #extrapeng #utegym #statligagym #gym #förebyggandeåtgärd #förebyggande #psykoterapi #KBT #mediciner #träning #träningsommedicin #depression #långsiktligsatsning #långsiktigt  

lördag 14 december 2013

Reflektion av det framtida förflutna

@PBR_81

Ord, jag har brist på ord. Jag vet inte om det är björkträdens rasslande lövverk. Vågornas lekfulla kluckanden mot båtarnas skrovliga kölar. Vindens svalkande mjukhet, eller solens lätta smekning mot mina sinnen som gör det. Men något försöker förpassa ner mig i en litterär stumhet.

Men okej, för en liten stund ska jag försöka förtrycka min ordlöshet i   denna skriftliga inre monolog. Det känns som om jag har böjt och vridit den räta linjen så många gånger att den har blivit rak igen. Att jag har vandrat tusentals mil och uttröttad upptäckt att jag än en gång befinner mig på mitt utgångsläge. Eller har jag verkligen gått? Har jag inte bara stått här och trampat på samma ställe? Varit alldeles för koncentrerad på att lyfta fötterna högre och högre? Utan att märka att marken under dem alltid varit densamma? Sitter jag fortfarande under samma gamla fällda barndomsträd och drömmer mig bort? Upptäcker jag ständigt den oskrivna berättelsen på det tomma pappersarket? Ligger jag fortfarande nerkurad i sängen, och lyssnar andäktigt på böckerna min döda far läser högt ur? Hör jag den fortfarande, rösten som kallade mig till, den nu skuggiga och lätt kyliga, platsen under trädet? Sitter jag fortfarande mellan två stearinljus, i en spartanskt inredd lägenhet, med ett tjockt mörker omkring mig, och skriver filmmanuset som var tårarna jag aldrig fällde på min fars begravning. Ja, om ord är tanke, och i den skrivande och läsande stunden är den det för mig. Förhoppningsvis också för andra, för om jag anstränger mig kan jag dra dem med in i min egen tankevärld och med till mitt eget förflutna. Är det därför jag gör det här? Är det därför envisas med att befläcka rena pappersark med, enskilt meningslösa, bokstäver? För att få uppmärksamhet, beröm och accepterande? Ja fast nej, om jag verkligen ville ha uppmärksamhet hade jag skrivit något mer vågat. Något som skakar folk in i benmärgen, tvingar fram tårar i strida strömmar eller får dem att avlida av våldsamma skrattsalvor. Jag vill inte söka effekterna för effekternas skull. Finns dem där vill jag kunna motivera dem tiofallt av berättelsens inbyggda väsen. Jag vill inte att mina berättelser ska bygga på häftiga explosioner och klibbig dialogdeg. Utan mer ett mjukt visuellt berättande som skapar bilder som med sitt lätt dimmigt surrealistiskt mytiska mörker, lägger sig på näthinnan som en akvarell av tjusande dödsträngtan. Mjukt mörker handlar det om, som omsluter ett hjärta och kramar det lätt så att man känner den en kort stund men inte blir övermätt. En smärta som gör livet värt att leva. Men kan man lida fram ett lidande som alla ser som lidande? Kan man överskrida köns/klass och rasgränser och skapa en berättelse som riktar sig till den empatiska förmågan inom alla människor? Jag tror det. Att man med ord kan skapa berättelser med känsla som i sitt tillsynes ologiska handlingsförlopp är mer logiskt än möjligt.


Jag måste hitta tillbaka till det grundläggande, till känslan av lätthet i skrivandets ädla konst. Men kanske först och främst hitta tillbaks till mig själv. Samla ihop mina splittrade tankar och bestämma mig för vad jag ska göra av mitt liv. Vad jag lärt mig på senaste tiden? Att svart inte är en färg och vitt är alla färger. Bestyrkt att ondska är en vilt skällande hund, med fradgande mun stående på bakbenen, vansinnigt klösande med sina tassars vassa utspärrade klor genom den vinande luften en hårsmån från sitt byte, osäkert bunden vid ett rep på sin yttersta bristningsgräns. Att man kan bli lycklig på en annans krossade dröm. För every new beginning, comes from a old beginnings end...


#skrivande #känslan #grundläggande #skällandehund #ord #littärärt #monolog

tisdag 15 oktober 2013

Biking for life

@PBR_81

I don't remember when I learned to ride a bike but I remember how. My father ran behind me on the lawn holding the carrier on a red bike that once belonged to my older sister. Suddenly, I heard his voice far away and looked behind me. He was no longer holding the carrier, he was far behind. I got angry at him for letting go and screamed; "Why aren´t you holding the bike?!" The next moment I was overjoyed and realized why and continued; “I´m riding a bike!” and I have done so even since. I think that most people have had similar experiences. We feel that learning how to bike is a given thing. But a while ago I read about a housing estate in the UK where a three-year old girl was told by the police that it was forbidden to ride bicycles in the area, that had a “no bikes no ball games policy" because they were afraid that real estates and cars can be damaged. I think it sad with such a development when things should go the other way. Sad when people believe that a little girl on a bicycle really can cause potentially greater damage than a big truck or car. Here is the full story about the residential area if you want to read more about it; goo.gl/27MOTM 


I have biked over 3000 miles this year and you feel really vulnerable. I'm probably not alone in having been passed by large trucks on small roads, they don´t only drive at high speed pass you, they are honking at the same time. You start to wobble and you come closer to an accident than you should, had they only slowed down and ignored the signal horn. Most bike paths are quite narrow and often shared with pedestrians, and some roads that are labeled bicycle paths, are actually smaller trafficked roads.

It feels wrong because even if a cyclist is a kind of vehicle, it is very vulnerable to collisions with motor vehicles, especially if they are passing by with a speed faster than 18 mph. Safety on cycle paths feels like a constant concern. It is said that Denmark and the Netherlands are well ahead of many other countries in terms of urban planning, based on cyclists and pedestrian’s perspective. City planners often talk about having "a living Centre" with thriving shops in the city center. But why not do both?

Some cities are doing it already; they build their biggest shopping malls outside the city centers. A must, however is good cycling routes, dense and cheap public transportation to the shopping malls, so they are an alternative to taking the car. I hope the next step is to make town centers free of motor vehicles, with the exception of emergency vehicles and in some limited time a day transports vehicles. More green areas in the city centers, parks and why not embrace a Chinese concept with ping-pong, chess tables and other physical and mental activities.

Outdoor gyms should be standard in parks and Green City Centers. At the outdoor gyms you can go to different stations and use your body weight in the workout. Gentle exercise for children and the elderly and of course everyone in between. Bike paths allow people to take the easy and smooth path in and through the Center. The café and restaurant sector would increase when as city centers becomes green oases with cleaner air and slower pace where people come to eat, socialize and train as well as to shop. I don't think the commerce would suffer, but we need to develop and update the trade into the twenty-first century. There is nothing to prevent, stores like electronics in the center that does not stock products but only holds the display copy where they can demonstrate how products work. The products can be ordered and then collected from the warehouse in the city's outskirts or better still be transported home to the customers. We should in much lesser extent run cars to the market and physically carry heavy goods.

Imagine a car park that can accommodate 1000 cars. Think about how much asphalt it requires, it´s cracking up of all heavy vehicles and needs repair time after time, the parking lot surface is covering up such a large area, with no place for anything else. There is not a tree as far as the eye can reach. How does it feel to inhale the stinking sulfur pollutant air?

Now imagine a bike parking with the capacity of 1000 cycles. Do you think this parking even take half the space as the car park? Let´s fit in a few boule courts, some chess tables and ping pong tables. A park with trees and benches where people can sit and read and chat, and maybe a small pond with ducks too. Which would you prefer?
From an environmental aspect I don´t think that we should continue to produce cars that run on gasoline or diesel. Fossil fuels will run out and by walking around in polluted cities our health and nature will deteriorate. I don´t believe it´s wrong with congestion charges but then it should be done while a big expansion and nationalization of transport. When the public transport is well developed and the cost to travel that way is dropped really low then the congestion charges should be so high that people are choosing to travel collectively because it is significantly cheaper. If we manufacture motor vehicles they must be operate in a manner that does not contaminate the environment like electric, ethanol or biofuel in sunnier countries even solar energy.
Smaller countries should and I believe that they easily could nationalize the public transport system and expand it so that people more easily can get around by train, bus, tram, subway and similar. It is also important that taking the bicycle on a train is easy and preferably free of charge, which in some countries is already a fact but I believe that most trains don´t really have that possible. I remember once when I had to sit at the back in a small booth and hold the bicycle, and in addition to the ticket price to pay extra for bringing the bike in cash because they alleged that it was not possible to pay by other means, no one would even consider taking something extra for a baby carriage or a wheelchair that would actually take up more space than a bicycle. The expansion of the public transport should be financed by tax money and be close to free at least for all taxpayers in the country. Public transport could really be an alternative to taking the car which it barely is today. Then I think less people would choose to take the car or even get a car at all. That would mean less wear and tear on the roads and perhaps lesser repairs and over all a reduced costs. And heavy transports have to take place primarily on freight trains and cargo ships instead of being in trucks on the roads. I develop the idea a bit more in my post on trucks


A bit of a utopia of course but I hope that it is a cleaner world that could be realistic if a development can

begin to move in that direction, at least for our grandchildren.Cycling is the cheapest option after walking. The wear and tear on the roads would be reduced and we could have green routes (truck free) where only electric, ethanol and biofuel vehicles are allowed to drive, and close by a wide bike path that doesn’t get narrow and no motor vehicles are allowed to drive at all. Wide Green bike roads should go from the biggest cities in a country and then each municipality, state or province in between have a responsibility that their piece of the cycle path will be built, they should receive earmarked tax money to be used to bike paths completely free of motor vehicles, think it requires that there is an organization within each municipality who is an expert on cycling issues so that this is taken into account from a bicycles perspective. These Green bike road should be tied together with the smaller bike paths from neighboring municipalities and then slowly build up a bicycle infrastructure with a network of bike paths. This would also increase bike tourism, especially in Europe, I think there is a great interest to bicycle through countries, a new and cheaper form of backpacking. That would create a greater need for hostels and Bed and breakfast establishments, especially in rural areas and along the Green network. Some might think it sound unrealistic but I believe we must work towards such an objective in the long term.
There are so many benefits to riding a bike instead of taking the car, I want to mention a few. You get better physical fitness and get in better shape of riding a bike than to drive a car. If we bike to a greater extent than today, there may be a noticeable improvement in public health. If we become healthier, we can avoid small injuries better, the problems with obesity would decline, we would be healthier and less stressed which would give a most needed relief for both hospital care and psychiatric health. Lesser vehicles would limit the exhaust fumes, that makes a cleaner environment with clean air that is easier to breathe.
It was some of my reflections on cycling and things I think we can think of in terms of a long-term and more lasting change in the infrastructure. Cycling has always been something of a people movement, and we can ride bikes in different ways, it's just a very small part of us that are road bicyclists’ racers. It´s also cycling as a social meeting point, for example, events such as the Tweed run/Tweed rides, where you ride around in cities on old bikes dressed in tweed costumes, eating scones and drinking tea. This movement began in London 2009 and then spread from UK to other places and countries all over the world. England, Scotland, The United States, Canada, Greece, Germany, Mexico, Australia, Japan, Denmark, The Netherlands, Sweden and Finland are just a few of the countries that have Tweed runs.
Here are some links if you want to read more about Tweed runs;
http://en.wikipedia.org/wiki/Tweed_Run 
http://www.countrysports.se/sports-and-style/events/bike-in-tweed-stockholm
http://www.gentattitude.com/en/tweed-run-2013/


Another social people movement in bicycling, is the one that documentary film maker Frederik Gerrten started; he made the acclaimed film Bananas about how a multinational company are using pesticides within the banana industry. His new documentary film is about how vulnerable cyclists' is worldwide, how they must fight against politicians that refuse to build safe bike paths and even claims that cyclists who dies in the roads is entirely to blame themselves.
If you want to read more about this important fight for cyclists all over the world, about how the cycling climate looks in the world today. Take a look at this site; http://www.bikes-vs-cars.com/join

Did I forget to include something about the important aspects of bicycling? Then post a comment and let me know, so it can be added. Thank you for taking your time to read. 


Ride your bike safely!


#bike #cycling #bicycling #biking #bicycle #rideabike #housingestate # nobikesnoballgames #policy #residential #article #truck #trucks #car #cars #smallroads #roads #highspeed #accident #accidents #bikelanes #bikepaths #motorvehicle #18mph #safebikeroutes #Denmark #Netherlands #Holland #urbanplanning #walking #pedestrians #pedestriansperspective #citycentres #shops #shoppingcenter #carfree #vehiclefree #checkerboardtable #outdoorgyms #tabletennis #training #parks #cleanair #Café #restaurantindustry #oases #tailpipefree #trade #updatethetrade #displaycopy #goods #heavygoods #warehouse #carparking #bikeparking #exhaustemissions #cars #petrol #diesel #fossilfuels #congestiontax #environmentalperspective #environment #publictransport #buses #electric #ethanol #biofuel, #solarexpansion #Statefinanced #traintram #subway #taxmoney #fressbusservice “busservice #lessercosts #freighttrain #trucks #utopia #greenroads #bikeTourism #tourism #publichealth #obesity #psykcare #hostel #bedandbreakfast #backpacking #tweedrun #tweedrace #tokyo #japan #europe #greece #fredrikgerrten #documentery #documenteryfilm #poisonedbananas #bananas #bicykleclimate #bikesvscars

Cykla för livet

@PBR_81

Jag minns inte när jag lärde mig cykla men jag kommer ihåg hur. Min far sprang bakom mig på gräsmattan och höll i pakethållaren på den röda cykeln som hade tillhört min storasyster. Plötsligt hörde jag hans röst som lät avlägsen och tittade bakåt, han höll inte längre i pakethållaren, han fanns långt bakom mig. Jag blev arg på honom och skrek; ”Varför håller du inte i cykeln?!” I nästa stund insåg jag vad som hände och fortsatte överlyckligt; ”Jag cyklar!” och det har jag gjort sedan dess. De flesta har nog liknande upplevelser. Att få lära sig cykla ser vi ofta som en självklarhet. Men för ett tag sedan läste jag om en ett bostadsområde i England där en liten treårig flicka blev tillsagd av en polis att det var förbjudet att cykla i området som har en ”inga bollar, inga cyklar policy” för att de är rädda för att fastigheter och bilar ska bli skadade. Tråkigt med en sådan utveckling när det borde gå åt andra hållet. Tråkigt, då en liten flicka på en cykel ses som att potentiellt vålla större skada än en stor lastbil eller bil. Här finns hela artikeln om bostadsområdet om du vill läsa vidare om det; goo.gl/27MOTM


Jag har trampat bortåt 50 mil i år och jag har insett att man är utsatt. Jag är nog inte ensam om att ha blivit passerad av stora lastbilar på små landsvägar, då de inte bara kör om i hög hastighet utan tutar samtidigt. Man vinglar till och är närmare en olycka än man hade varit om de bara saktat in och helt struntat i signalhornet. De flesta cykelvägar som finns är ganska smala och ofta delade med gående, sen finns det vissa vägar som är märkta som cykelvägar, men är i själva verket smala 80-vägar för både motorfordon och cyklar. Det känns fel eftersom man som cyklist visserligen är ett slags fordon men samtidigt väldigt sårbar för kollisioner med motorfordon speciellt om de susar förbi med farter över 30 kilometer i timmen.

Frågan om säkra cykelvägar känns som en ständigt aktuell fråga. Det sägs att Danmark och Nederländerna ligger långt före oss när det gäller stadsplanering utifrån cyklister och gångares perspektiv. Samtidigt så pratas det ofta om att ha ”ett levande centrum” med blomstrande butiker i stadskärnorna. Men varför inte göra både ock? 

Vissa städer gör det redan, de bygger sina största köpcenter utanför stadskärnorna. En förutsättning är dock att det måste finns bra cykelvägar och möjligheter till tät och billig kollektivtrafik till dessa, så att det finns alternativ till att ta bilen. Nästa steg hoppas jag blir att göra stadskärnorna närmast helt motorfordonsfria med undantag från utryckningsfordon och under vissa tidsbestämda tider även transportfordon. Mera grönområden i stadskärnorna, parker och varför inte anamma ett kinesiskt koncept med bordtennisbord, schackbord och andra fysiska och själsliga aktiviteter. Utegym borde bli standard i parker och gröna centrum då man kan gå runt på olika stationer och använda sin kroppsvikt i träningen. Skonsam träning för barn och äldre och alla däremellan. Cykelvägar gör att man kan ta sig lätt och smidigt kors och tvärs genom centrum. Café och restaurangnäringen skulle öka då stadskärnorna blir gröna oaser med renare luft och långsammare tempo ditt folk kommer för att äta, umgås och träna såväl som att shoppa. Jag tror inte att handeln skulle bli lidande, men vi behöver utveckla och uppdatera handeln till 2000-talet. Det är inget som hindrar att det finns exempelvis elektronikaffärer i centrum som inte lagerhåller varor utan endast håller sig med visningsexemplar där de kan demonstrera hur varor fungerar. Varorna kan beställas och sedan hämtas ut från lagret i stadens utkant eller ännu hellre transporteras hem till kunderna. Vi bör i mycket mindre utsträckning köra bilar till affärer och fysiskt hämta ut stora tunga varor.

Föreställ dig en bilparkering som rymmer 1000 bilar. Tänk på hur mycket asfalt som krävs, hur den gång på gång spricker upp av alla tunga fordon och behöver lagas, hur stor yta en sådan parkering täcker upp, utan att det finns plats för något annat. Det finns inte ett träd så långt ögat kan nå. Hur känns det att andas in den tunga svavelosande förorenade luften?

Föreställ dig nu istället en cykelparkering med plats för 1000 cyklar. Tror du att denna parkering ens tar hälften så stor plats som bilparkeringen? Det kanske får plats några boulebanor några schackbord och pingisbord en liten park med träd och bänkar där man kan sitta och läsa. Kanske en liten damm med fåglar. Vilken skulle du föredra?

Ur en miljöaspekt så tycker jag inte att man överhuvudtaget ska fortsätta tillverka bilar som går på bensin eller diesel. Förgängliga bränslen kommer att ta slut och går vi runt i förorenade städer så försämras vår hälsa och natur. Tycker inte det är fel med trängselskatter men då ska det ske samtidigt som en rejäl utbyggnad och ett förstatligande av kollektivtrafiken. Tycker dessutom dessa skatter när väl kollektivtrafiken är ordentligt utbyggd ska vara så kännbart höga och resor med kollektivtrafik så billiga att folk väljer att åka kollektivt eftersom detta är betydligt billigare. Ska vi tillverka motordrivna fordon överhuvudtaget så ska de drivas på ett sätt som inte förorenar miljön, istället använda exempelvis el, etanol och biobränsle, i soligare länder kanske man också kan använda sig av solenergi i allt större utsträckning.

Mindre länder borde och jag tror de lättare kan förstatliga kollektivtrafiken och bygga ut den rejält så att man lättare kan ta sig fram med tåg, buss, spårvagn, tunnelbana och likande. Det är också viktigt att man lätt och
helst gratis ska kunna ta med sig cykeln på tåget, vilket i vissa länder är det en ren självklarhet men på de flesta svenska tåg inte alls finns möjlighet till. Jag minns en gång då jag fick sitta längst bak i en liten kupé och hålla i cykeln, och utöver biljettpriset betala femtio kronor i kontanter eftersom de påstod att det inte gick att betala på annat sätt, ingen skulle ju heller överväga att ta något extra för exempelvis en barnvagn eller en rullstol som skulle ta upp mera plats än en cykel. Utbyggnaden av kollektivtrafiken borde vara finansierad av skattepengar och vara närmast gratis åtminstone för alla skattebetalare i det aktuella landet, utlandsresenärer skulle kunna betala en symbolisk summa. Då kunde kollektivtrafiken verkligen bli ett alternativ till att ta bilen vilket det knappt är idag när det kostar så mycket att åka kollektivt. Då tror jag färre skulle välja att ta bilen eller ens skaffa bil överhuvudtaget. Det skulle innebära mindre förslitningar på vägarna och kanske mindre reparationer och alltså minskade kostnader. Jag pratar då om att transporter sker främst med godståg och fraktfartyg. Jag utvecklar den tanken lite mer i mitt inlägg om lastbilar
Lite av en utopi visst men jag hoppas i alla fall att det är en renare värld som skulle kunna vara realistisk om utvecklingen kan börja gå åt det hållet åtminstone för våra barnbarn. 

Att cykla är det billigaste alternativet efter att gå.  Förslitningarna på vägarna skulle minska och man kunde ha gröna vägar (lastbilsfri) där bara elfordon får köra och jämte dem breda cykelvägar som inte smalnar av där inga motorfordon alls får köra. I Sverige skulle man kunna bygga gröna cykelriksvägar, till att börja med Stockholm-Göteborg och där varje kommun däremellan har ett ansvar för att deras bit av cykelvägen blir byggd, då de får öronmärkta pengar som ska användas till cykelvägar helt fria från vägar med motorfordon. Tror det kräver att det finns en organisation inom varje kommun som är expert på cykelfrågor så att detta tas hänsyn för från cyklisters perspektiv. Denna gröna cykelriksväg borde knytas ihop med mindre cykelvägar från angränsande kommuner och då bygger man långsamt upp en cykelbansinfrastruktur med ett nätverk av cykelvägar. Sen kan man göra ännu en stor cykelriksväg Stockholm – Malmö och fortsätta bygga ihop med mindre cykelvägar och också Göteborg – Malmö då har man i alla fall bundit ihop Sveriges tre största städer i ett grönt nätverk. Detta skulle också göra att cykelturismen ökade, speciellt i Europa tror jag det finns ett stort intresse att kunna cykla igenom länder, en ny och billigare form av backpacking. Vilket skulle skapa ett större behov av vandrarhem och Bed and breakfast inrättningar speciellt på landsbygden och längs dessa gröna nätverk. Vissa tycker säkert att det låter orealistiskt men jag tycker i alla fall att vi långsiktigt borde jobba mot ett sådant mål.

Det finns så många fördelar med att cykla istället för att ta bilen, tänkte räkna upp några här. Man får bättre kondition och fysik av att cykla än att köra bil. Cyklar vi i större utsträckning än idag så kan det innebära en märkbar förbättring av folkhälsan. Blir vi friskare skulle vi slippa fler småkrämpor, problemen med fetma skulle minska vi skulle vara mindre stressade och må bättre vilket skulle kunna ge behövande lättnader för både vård och psykvård. Sen får vi inte heller glömma de rena miljöaspekterna, mindre fordon som släpper ut avgaser, en renare miljö, renare luft som går lättare att andas. 

Det var några av mina reflektioner när det gäller cykling och saker jag tror att man kan tänka på när det gäller en långsiktig och mera varaktig förändring av infrastrukturen. Cykling har alltid varit något av en folkförelse och man kan cykla på olika sätt det är ju bara en mycket liten del av oss som är tävlingscyklister. Finns även cyklande som social träffpunkt, tillexempel evenemang som Tweed run eller Tweed rides där man cyklar runt i städer på gamla cyklar gärna iklädda tweedkostymer, äter scones och dricker te. Det är en rörelse som startade i London 2009 och sen spred sig till andra platser och länder i Sverige finns det i Stockholm, Göteborg och Malmö. Här följer lite länkar om ni vill läsa vidare;


En annan folkrörelse i cyklingens tecken är den som dokumentärfilmaren Fredrik Gerrten startat. Det var han som gjorde den uppmärksammade filmen Bananas, som handlade om ett multinationellt företag och deras användande av bekämpningsmedel inom bananindustrin. Hans nya dokumentärfilm som nu spelas in handlar om cyklisters utsatta situation världen över, hur de får kämpa mot politiker som vägrar att bygga säkra cykelvägar och till och med påstår att cyklister som dör i trafiken helt får skylla sig själva.
Läs mer om den viktiga kampen för cyklister världen över och Fredrik Gerrtens kamp om att upplysa människor om hur cykelklimatet ser ut i världen idag.  

Tycker du jag glömt att ta med något om cyklandets viktiga aspekter skriv en kommentar så kan det läggas till. Tack för att du tog dig tid att läsa.


Cykla lugnt!


#cykla #cykling #cykel #cyklist #cyklister #cykelbanor #cykelvägar #förbjudetattcykla #cykelförbud #lastbilar #småvägar #omkörning #bostadsområde #artikel #olycka #olyckor #motorfordon #30km #säkracykelvägar #Danmark #Nederländerna #Holland #Sverige #stadsplanering #gångare #gångaresperspektiv #ingabollaringacycklar #policy #centrum #levandecentrum #stadskärnor #stadskärna #butiker #affärer #köpcenter #fordonsfria #fordonsfritt #bordtennis #schackbord #utegym #träning #parker #görnacentrum #café #resturangnäringen #oaser #grönaoaser #renluft #avgasfritt #handel #uppdaterahandeln #visningsexemplar #varor #tungavaror #lager #fysisktlager #bilparkering #cykelparkering #avgaser #utsläpp #bilar #bensin #diesel #fossilabränslen #trängselskatt Miljöperspektiv #kollektivtrafik #bussar #el #etanol #biobränsle #solenergi #utbyggnad #finansieras #förstatliga #tåg #spårvagn #tunnelbana #skattepengar #gratisbusstrafik #busstrafik #minskadekostnader #förslitningarpåvägar #förslitningar #godståg #fraktflyg #lastbilar #utopi #grönavägar #vägar #cykelturism #turism #folkhälsan #fetma #vård #psykvård #vandrarhem #bedandbreakfast #backpacking #tweedrun #tweedrace #stockholm #göteborg #malmö #FredrikGerrten #dokumäntärfilm #dokumäntär #bananas #besprutade #bananer #cykelklimat #bikesvscars